En stor och växande marknad

Den skandinaviska marknaden för omsorgstjänster växer strukturellt och stadigt. Lagstiftning och politiska beslut sätter ramen för verksamheten och drivs på längre sikt av den allmänna opinionen.

Sverige

POLITIK OCH DEBATT: Valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen och stöds av en överväldigande majoritet av svenskarna. Hela 86 procent anser att man ska kunna välja var man ska bo när man behöver äldreomsorg, enligt en undersökning av Vårdföretagarna. I Januariöverenskommelsen från 2019, mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Centerpartiet och Liberalerna, slås tydligt fast att regeringen inte ska driva förslag om vinstförbud för privata välfärdsaktörer, istället ska kvalitetsaspekter vara styrande. Debatten har de senaste åren skiftat fokus, från krav på vinstförbud, till de utmaningar samhället står inför med ett växande omsorgsbehov och pressad kommunal ekonomi. Under coronapandemin debatteras brister i äldreomsorgen, dock ej med fokus på ägande- och driftsform.

MARKNAD: Den svenska omsorgsmarknaden* växte med omkring fyra procent årligen 2015–2019 och tillväxttakten förväntas förbli densamma under de närmaste åren. Under 2020 minskade coronapandemin tillfälligt efterfrågan inom främst äldreomsorg. Även om underliggande efterfrågeökningen inom äldreomsorg kvarstår, riskerar återhämtningen i beläggning på boenden att bli utdragen. Andelen privat omsorg i Sverige är kring 20 procent, med en längre andel inom äldreomsorgen och högre inom individ- och familjeomsorgen.

 

Norge

POLITIK OCH DEBATT: I Norge är valfrihet inom omsorgen inte lika självklart som i Sverige. Den politiska debatten kring vinster i välfärden är mycket polariserad. Å ena sida ser den borgerliga regeringen med tre koalitionspartier privata alternativ som en viktig samarbetspartner. I takt med att antalet äldre efterhand ökar och oljeinkomsterna minskar bör fokus ligga på välfärdsutbudet – inte vem som levererar tjänsterna, resonerar kommunal- och moderniseringsminister Nikolai Astrup (Høyre). Å andra sidan hörs starka röster i debatten mot vinster i välfärden och oppositionspartierna anser att en rad omsorgstjänster bör återkommunaliseras. Diskussionen handlar till stor del om äldreomsorgen, medan omsorg för andra grupper inte får samma fokus. Välfärden förväntas stå i fokus inför stortingsvalet hösten 2021. Jämfört med tidigare hörs fler röster i debatten, vilket bidrar till en mer nyanserad bild av det bidrag privata välfärdsaktörer kan ge.

MARKNAD: Omsorgsmarknaden* i Norge ökade med 3–6 procent årligen under perioden 2015-2019. Privatiseringsgraden inom äldreomsorgen är cirka tio procent, medan omsorgen inom funktionsnedsättning och individ- och familj är över 20 procent.

 

Danmark

POLITIK OCH DEBATT: I Danmark råder bred politisk enighet om att valfrihet är en viktig del av landets välfärdsmodell. Den allmänna debatten kretsar kring kvalitetsfrågor, resurser till vården och hur man ska kunna lösa de ökade omsorgsbehoven. Kännedomen om valfrihet inom äldreomsorgen är dock låg och därför behövs informationsinsatser, anser arbetsgivarorganisationen Dansk Erhverv i en rapport, där man också uppger att en av tre danskar skulle välja ett privat äldreboende om valet skulle göras i dag.

MARKNAD: Marknaden för Ambeas omsorgstjänster i Danmark ökade med cirka två procent per år 2015–2019, främst inom äldreomsorgen. I dagsläget finns bara ett tiotal äldreboenden som drivs i icke-offentlig regi, medan omkring 30 procent av hemtjänsten utförs av privata aktörer. Cirka 70 procent av omsorgen inom funktionsnedsättning och psykosocialt stöd sker i privata regi.

 

* Avser Ambeas adresserbara marknad inom äldreomsorg, funktionsnedsättnings- samt individ- och familjeomsorg.

 

Läs mer