Tillbaka till historien

LSS – frihetsrevolutionen

1994

Den 1 januari 1994 var en frihetens dag för personer med funktionsnedsättningar och för deras närstående. Då ersattes omsorgslagen av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Fler fick stöd och service med LSS och den nya insatsen personlig assistans blev en symbol för friheten att kunna leva som alla andra. Rätt till studier, arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Rätt att kunna delta i samhällslivet. Liksom omsorgslagen blev LSS en rättighetslag. Alltså en lag med vars stöd man kan kräva samhällets hjälp när man tillhör en viss personkrets och har behov som fylls av lagen. LSS innebar också att en stor del av landstingens ansvar flyttades över till kommunerna.

Upphovsmannen till lagen var den dåvarande socialministern Bengt Westerberg (FP). Lagen lyfte fram begreppen ”stöd och service” som signalerade nya, mer jämlika tider jämfört med den tidigare lagen som fokuserat på ”omsorg”. Från och med 1994 blev det tydligare att det var individens behov och rätt att kräva hjälp som stod i centrum.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar betraktades länge nedlåtande och kallades bland annat imbecilla eller sinnesslöa. De fick tillbringa livet på institutioner och mentalsjukhus, isolerade från omvärlden.

Efter andra världskriget började Sverige i snabb takt bygga upp den sociala sektorn. Mödravård och barnbidrag infördes. Nya utbildningar för socionomer och psykologer startade. Inom vården av ”sinnesslöa” hände däremot ingenting. Protester mot detta och skandaler på vårdhem ledde 1954 till ”Lagen om undervisning och vård av psykiskt efterblivna”. 1968 kom första Omsorgslagen som förnyades 1986 för att sedan ersättas av LSS.

Runt om i landet erbjuder Nytida, ett stort antal grupp-, service- och korttidsboenden, personlig assistans och andra tjänster som drivs enligt LSS.

Läs mer om LSS på Nytidas hemsida